klagomuren

jag tror mig komma på mig själv med att jag avskyr när folk klagar på att de

inte har någon kondis, väger för mycket, skulle vilja vara mer vältränade osv.

utan att lyfta ett finger för att göra något åt det.. jag menar det är enkelt att klaga

men när flertalet av dom inte ens vill gå en promenad runt kvarteret när man frågar

för att de är för jobbigt & tråkigt & orkar inte, och allt vad det nu brukar heta,

ja då får man ju faktiskt skylla sig själv lite...

kondition och träning är ju ingenting som hoppas på en, iallafall inte mig

jag är inte så vältränad - men jag försöker. jag sitter inte på arslet dagarna i ända (haha)

o bara klagar. jag tar mig promenaden fast den är jobbig ibland, och jag snörar på mig

löparskorna och tar mig igenom några kilometer fastän jag hellre skulle lägga mig i soffan

- och efteråt är det faktiskt jävligt skönt! och man kan mysa ner sig i soffan med lite gott samvete istället.

har kommit på mig själv med att må mycket bättre..

jag älskar inte allt på min kropp & allt jag gör men jag försöker tänka på
det mer positiva o inte klaga hela tiden, iallafall utåt, och känna mig stolt.

jag föddes inte som någon size-zero men jag kan iallafall själv se till att jag inte är raka
motsatsen och må bra samtidigt! och jag älskar det verkligen.

det är skönt att kämpa sig igenom dom där kilometrarna i skogen,

och det är ännu skönare att kunna känna sig stolt efteråt. och det är skönt.

för hela jag mår så mycket bättre än jag gjort på flera år! jag börjar våga

släppa folk mer inpå livet bara för att jag själv mår bättre. och jag vill vara med.

den känslan jag har inom mig är enorm /hannaevelinaa.

-

F - fan att du ska förstå mig så bra. du får mig bara att tvivla ännu mer,

om jag någonsin ska våga. och komma över. ibland tror jag du känner mig för bra.

i miss you