på tal om det där med "upp som en sol, och ner som en pannkaka" så blir
livet ibland allt annat än som man tänkt sig. det dyker upp situationer, platser
människor och tillfällen som ändrar på de man tänker sig att inte göra.
ibland blir det till det bättre. ibland till det sämre.
men hur det än blir så är spontanheten och ovissheten i det hela, de jag gillar.
det är skönt att livet inte är förutsägbart. att man inte är förutsende alla gånger
och att saker & ting sker ändå, vare sig man vill eller inte. hur man är tänker.
igår var en sån dag. från o kännas värdelös när man vaknade till att få dom mest
oväntade konsikvenserna/handlingarna/slutsatserna när kvällen nalkades.
jag hade inte räknat med er. inte ens tänkt tanken. eller önskat det.
men ibland faller ödet in och gör stunderna helt oväntade och oförutsägbara.
man råkar möta någon, råkar ringa ett telefonsamtal man inte tänkte ringa,
och helt plötsligt kan man inte stå emot känslan inom sig.
allting virvlar och blir bak-o-fram.
allt det där man inte tänkt sig göra, sker helt plötsigt. och man kan bara följa med.
man kan bara låta tankarna och känslorna falla in och på plats.
ödet har låtit korsa två eller flera människors platser, handlingar och tidpunkter.
och helt plötsligt står man där. tillbaka på ruta ett. utan ett dugg att säga till om.
man kan bara följa impulsen o ibland innebär de att man inte kan slitas därifrån.
ibland är det en fördel - ibland är det en nackdel
ibland kan det leda till något bra - ibland till något dåligt
och oftast är det först långt efteråt som man verkligen kan avgöra vilket av det.
så Åsa, gårdagens alla korsningar och ödesmöten, återstår att se vart vi ska placera. på den goda sidan sträcket eller på den sidan man kommer ångra.
det är alltid lika spännande.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar