om att hitta styrkan att ta sig upp igen

kände att negativiteten övertog allt det där positiva o fantastiska som finns runt mig.

fastnade i skuggan bakom muren, sittandes med ett ok på mina axlar som inte borde vara där.

och glömde titta på allt det där fina omkring mig. alla ögon som ber att få hjälpa, och alla händer som sträcker sig

och om jag bara vågade, så vore de hur enkelt som helst att bara greppa en hand.

men tar inte vad som helst, och jag litar inte på vem som helst. inte längre.

har tillbringat mer tid än vanligt på vårväders de senaste dagarna.

försökt släppa tyngden, kramas med pappa, och få tillbaka känslan av hur bra jag faktiskt har det. och hur skört livet är.

för hur hårt det än låter, och hur jobbigt det än känns,

så är det inte värt att ödsla tid på någon eller ting som inte förtjänar det.

livet är för skört för att du ska behöva rätta in dig i ledet och nöja dig med någonting som inte känns bra

och det är alldeles för kort för att du ska sitta ensam, välja bort det du vill, och stanna hemma,

behöva ha ångest för, och att anpassa dig till alla andras viljor. för att slippa konfronteras med det jobbiga.

det gör dig bara till en förlorare. och dem till vinnare. och du förtjänar så mycket bättre.

och jag är trött på det.

trött på att ständigt ha den där klumpen i bröstet när jag ska gå ut och ha roligt. rädd för att någon ska säga något.

trött på att inte kunna släppa det, och behöva gå en omväg, för att jag tror mig veta vad deras blickar säger.

och det kanske jag gör, men so what, jag tänker inte låta er vinna över mig mer.

det är slut på det nu.

jag är så mycket starkare än jag någonsin varit.

och även om jag är i en tuff period så vet jag att jag kan och kommer ta mig ur det. och det får ta sin tid.

jag har byggt upp en styrka av erfarenheter och händelser att luta mig emot när det vacklar. jag vet hur skört livets tråd kan vara,

att man kan få klättra över höga murar, och upp ur många brunnar för att hamna på entréplanet igen.

men den enda som förlorar på att du inte gör det - är du själv. och jag tänker inte låta mig gå miste om livet mer.

för livet är värt att levas - inte att väntas på att få leva.

och jag är värd det bästa. och ska inte nöja mig med det nästbästa. och det borde inte du heller.