en gång för mycket

ibland tror jag att jag tänker lite för mycket för mitt eget bästa.
överanalyserar, försöker förstå, och försöker att bli bättre.
men jag vet inte om det hjälper?

det finns nog en gräns för hur mycket det är bra att försöka förstå också.
allting har sitt pris liksom. och när det gör att man väljer bort, så vet jag inte.

men ibland kankse det inte är så lustigt att tankarna virvlar upp igen.
har varit ganska omtumlande de sista veckorna, o fredagens begravning
gjorde faktiskt ont på riktigt. (läs: det gjorde ont att se er ledsna)
och den satte igång väldigt mycket tankar inom mig igen.

men imorgon är dagen när jag ska lägga bakom mig & börja på nytt.
ta tag i tränigen igen, börja äta mat jag mår bättre av, och bli bättre.
jag tror på det.

en ny hårfärg såhär på söndagsnatten känns som en bra start.
och att kasta godispåsar i soporna är det skönaste jag gjort på länge.

i´m never gonna say goodbye